Lite mer bilder på Titleist järnklubbor inför 2010 ligger ute på Youtube och det är ett par riktiga snyggingar.

Jag köpte i våras ett par röda brallor som jag tänkt skulle pryda mina lurviga under golfrundorna i sommar. Men jag har fram tills idag fegat ur varje gång och tyckt att de var för mycket. Men idag åkte de på och det visade sig vara mina turbrallor för jag spelade riktigt bra golf idag. Jag kom in efter nio på 39 slag och 20 poäng och efter sju spelade hål låg jag fortfarande på två poäng bättre. En birdie på 17:e så låg jag tre bättre. Ett bra utslag på 18:e och andra slaget ut i skiten, jahopp det var det. Men när vi kommer fram inser vi att det är MUA så det är bara att droppa ut och jag lägger den på foregreen. Min spelkamrat säger till mig: Japp sänker du par här så sänker du dig till singel-HCP och jag räknar efter så skulle det blir 9,9. Med det i tankarna duffar jag chippen in och får en tre meters putt för par. Jag slår den perfekt men den stannar 5cm innan kopp. Doh!! Jag kom in på 40 slag så jag gick runt på 79 och det är mitt nya banrekord. 39 poäng och det blev en sänkning till 10,1. Säsongen är inte slut än och jag spelar fortfarande med 10 slag extra så en poäng till borde jag hinna skrapa ihop för att nå målet singel-HCP.

Röda turbrallor.

Det är skönt att se att proffsen gör samma misstag som vi. I förrgår gjorde Mickelsson en quadruppel på en par 4 och det var lite Harringtonfeeling över det. Igår slog Cink två drivar i rad Out of bounds och det till och med över ett staket. Det ska bli intressant och se vem som gör bort sig ikväll. Imorgon blir det en runda med grabbarna på hemmabanan så då får jag se till att blixtra till :)

Banan är fantastiskt fin och nu börjar träden få sin fina röda färg.

Så imorgon är det dags igen: en av säsongens sista tävlingar på programmet. Maken och jag ska ge oss på en greensomeutmaning i Skepparslöv (Golfresan on Tour). Det ska bli kul. Bortsett från en detalj: Skepparslövs golfbana har aldrig passat mig något vidare. Det är den banan där jag gick och hackade mig fram när jag skulle lära mig att spela golf. Och det lever på något sätt kvar, jag spelar oftast ganska dåligt på den banan. Sedan är ruffen i Skepparslöv något i hästväg. Är man inte kvar på banan så kan man lika gärna plocka fram en ny boll och slå om slaget direkt, för man hittar a-l-d-r-i-g- bollen i ruffen. Och eh, jag är ju liksom inte riktigt känd för att slå rakt.

Vi tog faktiskt ett varv i Skeppaslöv förra helgen (inspelvsvarv, heh?), och på två hål i rad gjorde jag exakt samma sak: Bra utslag – och sedan världens jättehook på inspelet, rakt ut bland träden och bort forever. Det var bara att placera en ny boll och slå om slaget – som jag på andra försöket lade upp på green och tvåputtade... för dubbelbogey. Så det är min fasa imorgon: Att jag ska skicka makens prydligt upplagda boll åt fanders, och sabba hela vår score. Fast jag har min två mantran redan klara: Det här är vad som ska gå genom mitt huvud imorgon, och som ska hjälpa mig att slå rakt och fint och långt: 1. Slappna av i höger, inte trycka på, inte trycka på, inte hjälpa till.... 2. Ge fan i drivern. Ge. Fan. I. Drivern.